Så äntligen kom hon! Vår älskade Signe <3

15 dagar efter beräknat datum blev jag igångsatt. Kroppen heeelt omogen så om den och Signe fått bestämma hade hon nog blivit en majbebis. Nu fick hon inte det utan fick födelsedag 28 april, 19:11 på kvällen. 

53 cm lång och 4205g tung men finast bebis världen - såklart!

 

 

 

 

är nu ca 48-52cm och väger ca 3,39kg i början av veckan och ca 3,56kg vid veckans slut. Loppan är nu fullt utvecklat och kan lämna sin trygga tillvaro i livmodern (GÖR det då!). Nästan allt fosterfett är borta. 

Fortfarande väldigt aktiv i magen och man ser lixom hur bebis drar fram och tillbaka med rumpan!

 

Sista veckan av graviditeten nu! Jag förväntas födas snart men kan lika gärna gå över tiden... (hope not!) Endast ca 5% av alla barn föds på den beräknade förlossningsdagen. Jag hoppas ju dock innerligt att bebis vill titta ut innan den 13 och inte efter. Speciellt inte på min födelsedag. Fast det skulle ju oxå vara lite häftigt på ett sätt att föda barn på exakt samma dag som jag själv föddes för 31 år sedan...

Jag har äntligen(?!?) fått en craving. Hade ingen riktig speciell med Vera men nu har jag fått dille på morötter! Äter hela tiden känns det som! Och flädersaft. Helst hemmagjord men den är slut (saften fick jag dille på för nån månad sen) men i brist på annat får köpesaft duga. 

 

Det är faktiskt inte så tungt som man kan tro. Har ändå gått upp ca 20kg! Men de har ju kommit succesivt så man vänjer sig. Blir dock väldigt tungt när Vera på 17kg vill bli buren... Men snart får jag inte bära henne på ett tag så det är väl lika bra att få passa på! 

Det jobbigaste på slutet tycker jag själv är att jag vätskar på mig något så fruktansvärt! Inte lika illa som med Vera än - då var mina ben bara stolpar till slut - man såg inte ankeln över huvudtaget och jag var för tjock för mina flipflops! Så lite bättre nu men ändå jobbigt... 

 

 

Det känns väldigt konstigt att vi snart är 4 i familjen. Kärleksfrågan kommer självklart upp - kan man verkligen älska ett barn till lika mycket som sitt första? Och alla som jag har pratat med säger utan tvekan JA! Så det tror jag ju på såklart men jag kan ändå känna av känslan redan av att inte räcka till. Det har iaf varit väääldigt mysigt att vara hemma den här månaden innan förlossningen och ha eftermiddagarna själv med Vera och 2 dagar i veckan har vi ju varit helt själva. 

Inte gjort så mycket aktiviteter men sitta på trappan i solen och äta mellanmål, bakat, pratat och bara myst har varit guld värt!

 

Idag ska jag packa det sista till BB-väskan. Den är så gott som packad men lite småplock ska i. När jag väntade Vera var väskan packad nästan en månad innan BF!  Inte liiika hysterisk denna gång ;)  

På tal om det kanske det är dags att fixa iordning spjälsängen nu också?

 

 

Morötterna är slut, drickan snart uppdrucken och vila står först på schemat - sen packa väskan!

 

Fotograf: Ida Arvebro

 

Förra veckan var min vän och fotograf Ida Arvebro hos oss och tog lite familj- och gravidbilder :) 

Riktigt härliga, våriga bilder i solens sista timmar för dagen fick hon till på de som jag älskar högst av allt i denna värld <3

 

Jag trodde ju på en marsbebis men med mindre än 4 timmar kvar av denna månad och NOLL värkar så tror jag att jag kommer att ha fel...

 

Men ni är ju några andra som har gissat! Får se vem som gissar rätt eller kommer närmst :) 

Vem som helst får vinna förutom Pernilla M, Eva eller Madelene ( vill ju inte gå över ;)  ).

 

1/4 - flicka - Johanna Gideskog

2/4 (7/4) - pojke - Johanna Lövgren

4/4 - flicka - Jenny Emmotth Johnsson

4/4 - pojke - Ullis Nykvist

5/4 - pojke - Linda Ruina

9/4 - pojke - Marlene Svensson

9/4 - pojke - Elin Gullberg

9/4 - flicka - Maria Ålander

10/4 - flicka - Linda Johansson

10/4 - pojke - Jessica Hemmingsson

11/4 - flicka - Pernilla Ålöw

12/4 - flicka - Matilda Hellberg

15/4 - flicka - Pernilla Mårtensson

16/4 - flicka - Eva S Persson

16/4 - pojke - Madelene Wijk

 

 

 

 

 

Redan helg! Tycker att veckorna, dagarna, timmarna går otroligt fort! Vera är på fsk 3 dagar i veckan, 15 h totalt. Ändå känns det inte som om jag får någonting gjort. Jag tror det beror på att jag inte kan prioritera utan gör lite av varje, och då blir ju inget klart istället... :/

Nåja. Graviditetsmässigt är jag nu i v.38 (37+4) och det är 16(!) dagar kvar till BF!  Det är dock konstigt. För även om jag tycker att tiden går i rasande fart så känns det som att graviditeten nu går ganska sakta...?

 

Barnets totala längd är nu ca 48cm och det väger ca 3kg i början av veckan och ca 3.17kg vid veckans slut. Graviditeten räknas nu som fullgången. Barnet ökar snabbt i vikt och alla organ är färdigbildade. Får du värkar i denna vecka så förhindrar man inte förlossningen från att komma igång!

 

Överallt står det "vila, vila ViLA"! Men jag kan inte! Jag blir rastlös. Eller ok. jag blir trött men först på eftermiddagen när Vera alltid är hemma så då är det inte så himla enkelt... Ganska ofta funkar dock iPaden som sysselsättning men känns lite elakt på ett sätt... men men. Vi har våra mysiga stunder oxå <3

Jag har sammandragningar ofta nu. Mest på kvällar och nätter men ibland även på dagen. I tisdags kände jag inte Loppan lika mycket på morgonen som jag brukar göra + att jag hade haft massa sammandragningar på natten och hade fortfarande på morgonen så ringde jag in till förlossningen och fick göra en koll. Hjärtljuden låg bra till och jag kunde se att jag även hade sammandragningar när jag var där. Dock kan de inte säga om det är något som är förlossningsrelaterat eller om livmodern bara tränar sig. 

Ont gör de iaf och nu när jag försöker "öva" på att ta smärtan så förstår jag INTE hur jag har klarat en förlossning och snart ska klara av en till... Det är verkligen en gåta...

 

På kvällen tilltog de iaf igen och vi blev lite smått stressade. Packade klart väskan, tömde filmkameran på minne, laddade batteri till filmkameran. Packade ner de sista bebiskläderna... haha! Känner mig sjukt oförberedd praktiskt men mentalt är bebis välkommen när som <3

Snart är denna stora, lilla tjej, storasyster! Galet på ett sätt och helt naturligt på ett annat...
Hon pratar ofta om magen, bebisen. Att hon ska ta hand om den, att hon själv ska bli storasyster och att hon tror att det är en flicka. Övar på dockor och gosedjur och ger dem all omsorg de behöver + lite till!

Frågar mig ofta "HUR ska jag kunna älska någon lika mycket?" Men samtidigt så vet jag ju att det inte kommer att vara några problem. Känns som bebisen redan är här, den är bara på fel sida magen ;)

 

Hej vad det går! Snabbt och långsamt på samma gång. Snabbt om jag tänker på att jag om ca 8 veckor ska gå igenom en förlossning -H J Ä L P vad jag inte är förberedd! Långsamt om du frågar mig på morgonen när jag ska försöka kånka på mig kläder, ståendes på ett ben för att försöka få på mig strumpbyxor med en stor mage i vägen och smärta i fogarna...

 

 

Loppan

Loppans totala längd är nu ca 42 cm och det väger ca 1,79 kg i början av veckan och ca 1,95 kg vid veckans slut. Alla fem sinnen fungerar. Han eller hon sover stor del av tiden, under de vakna perioderna tränar Loppan på att andas, röra sig och öppna och stänga sina ögon. De inre organen fortsätter att mogna och lungorna förbereder sig inför den riktiga andningen.

Loppan brukar även köra ett rejält träningspass med karate på kvällen. Gärna när modern satt sig så bekvämt det går i soffan och njuter av att göra ingenting. 

 

Jag

Blir större, s t ö r r e  och S T Ö R R E ! Ikväll märkte jag oxå till min fasa att -pissochskit - jag börjar samlar på mig vätska. Anklarna var en aning större och jag kände hur det stramade i benen när jag satt på knä...

Jag har tyvärr känt av (och gör fortfarande) foglossning vilket gör att jag nu bara arbetar 50%. Men det funkar ändå helt OK och jag ska försöka få till någon överlämning med innan jag går hem... 

Inte så fasligt trött längre iaf, alltså sömningtrött. Däremot har jag ingen kondition kvar så minsta lilla promenad eller ansträngning känns både i flåset och i fogarna... Men men - om några veckor vänder det och blir bättre igen :)

 

 

Var här på mvc och svepte mitt glas, snabbt som attan, för att sedan sitta och vänta i 2h på att få ta blod- och järnvärde. 

Har även hunnit träffa min Bm och kollat andra mått, lyssnat på bebisens hjärtslag... 

Det kryper närmre nu, förlossningen, ledighet, att bli tvåbarnsmamma... Häftigt, spännande och skrämmande på samma gång :) 

Någon skrev på insta idag att det är gravidmagens dag. Så vad passar inte bättre då än lite bilder på magen?

 

Nu är jag i vecka 28 (27+5) och jag känner mig STOR. Jag vaggar och vankar fram, flåsar, kan inte ha de kläder jag vill ha. Och de kläder jag kan ha ser ja ju inte riktigt klok ut i! 

Och det är samma visa som förra gången från människor runt omkring. "Är du här imorgon (receptionen)? Det ser ut som att det kanske är BB som gäller?!" "När går du hem? - jahaaa...i april?!" "Men du är ganska stor va?".

 

 

 

Tiden är lite väl lustig ibland. Å ena sidan känns det som det går tokfort, var julafton för 2 veckor sen?! Å andra sidan går det lååååångsamt...

Men 13 veckor kvar till BF, eller ca 3 månader om man hellre vill räkna så (jag föredrar veckor).

 

Hur mår vi då? Jag och LillLoppan?

 

Från och med denna vecka anges barnets totala längd och den är nu ca 34 cm lång från huvud till stjärt och väger ca 950g i början av veckan (idag) och ca 1075g i slutet (söndag). 

Huvudet skyddas och får näring av ett lager fosterfett/vernix. Barnet samlar på sig allt mer underhudsfett och suger ofta på tummen. Ögonfransarna är fullt utväxta.

LillLoppan är, som sin syster Vera var i magen, ett kvällsaktivt barn. Gör kullerbyttor och sparkar - inte så hårt ännu tack och lov ;) Ligger långt ner och verkar ha hittat min urinblåsa och sparkar lite extra på den så jag är nödig konstant!

 

Jag känner mig väldigt stor och känner oxå att jag tappat väldigt mycket konditon och muskler under graviditeten. Tanken har såklart funnits att jag ska hålla igång och träna men orken har inte funnits där på något sätt. Det har varit otroligt skönt med ledighet bra länge nu så jag har fått fokusera på LillLoppan ordentligt och även sova, vila och bara haft det allmänt bra. 

Förra lördagen brände jag mig dock på kokande vatten som jag fick rinnandes längs hela magen så just nu har jag har fortfarande kompress. Känner mig som en julskinka med en står svål på!