fru mamma fotograf

För exakt 8 månader sen hade vi träffat Vera i ca 1h och 20 min...

Här är min förlossningsberättelse: (bättre sent än aldrig ;)  )

01:47 vaknade av en ond värk som kändes heelt annorlunda mot de tidigare förvärkarna... andades igenom den och några till. Ett enormt tryck neråt och bakåt, trodde jag skulle göra nr2 där jag stod men hann till toaletten. Det var dock inte dags för något toabesök men väl en ny värk! Tog den ståendes mot skötbordet. (Föressten, stå och ta värkarna va såå mycket bättre än att ligga/sitta).

02.36 B har klockat värkar och de kommer ca tre st på tio minuter... Ringde en stund senare in till förlossningen (vars nummer stod i min kontaktlista i mobilen ;)  ) och självklart ville de att vi skulle avvakta...

03.53 Har stått i duschen ett braaaaa tag, hjälpte lite men mina redan svullna baoutafötter blev om möjligt ännu större och till slut tror jag att jag tappade känseln...  Tog en alvedon för att försöka kunna sova lite, sviiintrött, B gick o la sig när jag va i duschen, bättre att han är utvilad när det verkligen gäller...

05:55 Åker in till förlossningen!

08:08 Hemma igen ;) Utan bebis, den är fortfarande i magen!

Fick ligga med CTG, Lillnorpans hjärtljud va på omkring 150 slag och så såg man mina värkar. De stegrade sig direkt när de kom, ingen förvarning utan bara pang på!

Fick en supergullig barnmorska som hade läst mitt förlossningsbrev, var jätteförsiktig vid undersökningen, lät mig testa lustgasen så att jag visste hur den fungerade o sådär. Var nu öppen 3cm och hade 1cm kvar på tappen så visst hade det hänt grejer!

Istället för en promenad runt sjukhuset i mulet väder och sen stanna kvar bestämde vi oss för att åka hem.

10:40 Tro det eller ej men jag har faktiskt kunnat SOVA! Riktigt skönt :) Men vill ju såklart att det ska dra igång ordentligt!

Sen är det lite dimmigt ;)  Åt lite rån med ost på minns jag, lite tomatsoppa oxå. Kunde ligga på soffan och sova och när det kom en värk vaknade jag och andades igenom den och sen sov jag till nästa :)

Ca 16:00 vaknade jag av en REJÄL värk och kände "nu är det på riktigt!". Började klocka värkarna som som fortfarande var lite oregelbundna med vid 17-tiden började vi skriva ner varje värk, när den startade och hur lång den var, B hjälpte mig med andningen och vi kände verkligen att vi var ett team.

18:00 Ringer förlossningen och hör i luren att det är vår kursledare i Profylaxandningen Pia, som svarar :) Jag sa "jag har värkar" hon kontrade "Åhh va härligt!". Sen åkte vi  och skrevs in 18.15, då va jag öppen 6cm.

Fick en akupunkturnål (hjälpte typ ingenting) och TENS (de hjälpte mer).

Pia peppade oss och hjälpte till med andningen, och tog kort med vår kamera ;)

Vid 20.30 bad jag om att få lustgas och satte mig på pilatesbollen och lutade fram på sängen, B satt bakom och masserade och andades med mig.

21:00 Pia går av sitt pass och lämnar över till barnmorskan V.

21:15 Öppen 9cm, står igen på golvet och vid nästa värk går vattnet! Verkligen S P L A S H ! ! ! Upp igen i sängen, lutad mot sänggaveln. Får reda på att jag ej kan ha TENS när jag krystar... okidoki.. BM säger även att hon inte kan hålla emot när jag står och föder men eftersom det är det jag varit inställd på under i princip hela graviditeten vill jag inte ändra mig utan står kvar ändå...

Nånstans här måste B springa iväg på toa... han har typ inte kissat på en hel dag men kan nu inte hålla sig längre.. han är dock tillbaka på 2min..

21:40 börjar krystvärkarna. Har aldrig, aldrig, aldrig varit med om maken! Aldrig kunnat föreställa mig heller.ÅH! Det bara tryckte neråt, och bakåt, trodde jag skulle göra nåt helt annat än föda barn kan jag säg... Allt kändes som en enda stor megavärk. Fast ändå härligt på nåt konstigt sätt? Visste inte riktigt när den började - eller slutade. Men kroppen visste! Jag skrek i lustgasmasken och andades omvartannat och kom på mig själv att tänka "skrik neråt - som en råmande ko" (hade hört av Anna Wilsby på profylaxandningsfilm) och försökte att göra detta... haha!

Tryckte och tryckte och hörde "nu ser jag håret" - my GOSH va ont de gjorde och kände att "nu spricker jag"!  En värk till, tryckte på för kung och fosterland - "är den ute nu då?" "Näe , men huvudet är". Det gjorde så sjukt ont och allt jag kunde tänka på va "NU ska den uuuuut" och så pressade jag och *splouashurp* - hon va ute! (fast vi visste inte att det va en hon just då...)

22:01 Vera föds! BM sa åt mig att backa och titta ner och det gjorde jag, och där låg hon, skrek i n g e n t i n g, hon sov...haha :) Fick upp henne till mig, vände runt och la mig ner med henne på bröstet. B klippte navelsträngen och sen kom vi på "vi vet ju inte vad det är!" Lyfte på filten, jo! en liten tös, med massa mörkt hår!

Sen låg jag, lite halvhög på lustgas, och ropade "JAAG haaar föööttt BAAAAARN!" ett tag... hihi.. riktigt hög, men inte bara på lustgas utan på just att jag hade blivit mamma och klarat av en förlossning.

Kom upp till BB runt 03 tror jag och sen var det bara att njuta av första natten som mamma...

Helt fantastiskt! Känner mig så välsignad som fått Vera i vårt liv.