V.36!
Kroppen:
Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.
Det kan kännas skönt att ha en väska färdigpackad när det är dags att åka in till förlossningen.
Lillnorpan:
Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.
Jag:
Shit! Nu är det bara 4 5 veckor kvar till beräknad födelsedag för Lillnorpan. Kan ju även ske tidigare, och senare. Dock sätter de igång en här när man gått 2 veckor över tiden, vilket betyder att om 6 veckor har vi garanterat gått igenom en förlossning! Jag skriver inte att vi garanterat har en bebis här. För vem kan garantera det? Har inte en aning om hur allt kommer att gå, men jag hoppas ju och tror att det ska gå vägen såklart. Man kan dock aldrig ta ngt för givet, allra minst en graviditet. Tänk så mycket som händer där inne i magen på dessa 40 veckor! Det är ju helt otroligt! Ett mirakel i sig! Att Bebis sen ska UT är ju oxå det ett mirakel och ngt som jag verkligen INTE kan fatta... Ser fram emot förlossningen med skräckblandad förtjusning då smärtan kommer vara olidlig (antar jag) men jag är oxå nyfiken på hur jag kommer att hantera den (antagligen inte alls...) och om profylaxandningen hjälper osv. Sen får vi ju träffa Lillnorpan vilket är det bästa av allt!
Annars mår jag fortfarande bara bra :) Känner sammandragningar lite då och då, vissa är läskiga då de går ner i framsida lår och gör att jag inte kan stödja på benen alls! Men det har bara hänt i lördags och igår så då står jag ut... Kan fortfarande cykla och gå normalt, eller gå normalt vet jag inte ;) Vaggar snarare fram och det går ganska saaakta + att jag blir andfådd för minsta lilla! Så cykel är helt klart att föredra, förutom i uppförsbackar ;)
Imorrn ska jag till barnmorskan, ska bli kul att se vad alla mått ligger på imorrn. Sen har jag bara 2(!) besök inbokade kvar!
♥
