V E R A
Idag har Vera namnsdag.
Grattis älskling!
Vi har varit överrens om ett pojknamn jättelänge. Flera år faktiskt. Men tjejnamn har varit lite vacklande under åren och inget som känts sådär "Yes", jo kanske för en av oss men man ska ju gilla namnet båda två...
Jag kommer så väl ihåg det.
Jag hade funderat lite, tyst för mig själv, på namnet "Vera". En på vår gata där jag växte upp hette Vera. Hon var snäll, och nu hade jag börjat gilla namnet.
Så kom Björn hem från jobbet. Vi bodde i vår första lägenhet i karlskrona - det enda som var fint i den var trägolven och den blåa ytterdörren. Men annars ganska trist. Så säger han, strax efter att ha hängt av sig ytterkläderna "jag har tänkt lite, Vera är ett fint namn".
WHAT!? Jag har OCKSÅ tänkt på det utbrister jag och så följde det med oss mer och mer och vi gillade det. Så blev det väldigt självklart - blir det en flicka får hon heta Vera.
När vi sen kollade upp vad Vera betyder kändes det än mer rätt och som om vi fick ledning om att hon skulle heta det.
"Vera, är ett kvinnonamn med latinskt ursprung och betyder "sann". På senare tid har uppfattningen att Vera stammar från det ryska ordet vjera - "tro" blivit vanlig, men namnets ursprung i svenskan är från latinet."
Så lägger man ihop både det latinska OCH det ryska blir det "sann tro" och vi hoppas verkligen att Vera ska få en egen tro. En tro som är sann, som är stark, personlig och som är en tro och en förvissning om att Gud finns och att han har en plan och ett syfte med hennes liv.
