Ensam
På väg hem från kyrkan där jag varit på körövning och, hör och häpna: UTAN Vera! Hon sov när jag skulle gå och jag hade pumpat ur 100ml innan så hon fick stanna hemma med Björn :)
Känns mycket märkligt att ha varit iväg själv och jag märker hur barnvagnsvan, lr va man ska säga, att jag är. Går exakt samma "rutt" som med vagnen fast jag inte egentligen behöver ta hänsyn till trottoarkanter, kullerstenar, backar och dylikt :)
Undrar om de har saknat mig lika mycket som jag saknat dem?!?
